"FANFANFAN"

Så halkade vi in i December eller den så kallade julmånaden med allt det innebär och inte innebär i landet lagom är bäst och absolut ingenting mer...  Kolsvarta yrvädret Lakrits i fullständig galen galopp där mitt ute i skogen bland dom nakna kala träden i ett okontrollerat glädjerus som liksom aldrig finner något slut, då allt bara just är ren och skär glädje i en oövervinnerlig livslust, dom oproportionerliga benen som spretar åt alla håll och kanter, jag blir snabbt påmind hur det var förra gången även om det var 12 år sen...  Och det värmer mitt åldrande hjärta och slitna själ till sin spets och lämnar en helt annan kulör i sinnet än december svärtan där jag står häpen på den lövtäckta regndränkta marken som pendlar mellan ett fruset täcke, ömsom plusgradet ömsom minusgrader när naturen tassar på tå om vilket ben den ska stå på... 
 
Vinet färgar glaset rött sent den natten då fukt dimman trängde sig på i sin täta uppenbarelse samtidigt som jag ser bilderna av dig flimmrande framför mina trötta halvt berusade streckformade ögon, allting snurrar likt en vild ursinning karusell...  Ditt underbara leende som gjorde att dina ögon glittrade så där overkligt magiskt, dina lena händer, dina mjuka läppar, bilderna av dig kommer aldrig någonsin suddas ut, du betydde mer än jag kan säga i ord, du var verkligen min älsklings drog...
 
Julen ja, det är en grandios klump av obehag i varje cell av kroppen, nått man inte kan göra sig av med, ett ok som tynger ner axlarna och långsamt och skoningslöst trycker ner hela den mentalt statusen ner till en självskadebeteende känsla...  Ångestens högtid gör som vanligt en storstilad entrè med skumma troll med förvridna ansikten utan ögon tätt förföljda av dödsdalens blodtörstiga mörka demoner...  Inte så mycket snälla tomtar inlindande i gullig bomullsvadd med nysnön som sakta faller utanför dom rimfrostiga fönstren till tonerna av Jussi Björlings "O helga natt" i det falska skenheliga stearinljusets sken...  Alkoholen som långt i från alla kan bemästra blir till urspårade obegripliga horribla diskussioner om allt till fan och hans moster...  Horribelt påtvingad med alibi släktingar man varken sett innan eller efter, människor man aldrig i helvete velat umgåtts varken då eller nu, hyckleriet får min kräkreflex att reagera...  Vill helst bara försvinna från jordens yta ut i universum utan detta skit... 
 
Sippar det sista av vinet och sätter på mig glasögonen med svarta ovala bågar och citerar Thåström i en av dom vackraste texter som någonsin skrivits...
 
"Fick jag spela om partiet
fick jag chansen en gång till
fick jag vrida tillbaks tiden
om dom gav mig en ny giv
fanfanfan det skulle varit du
fanfanfan det skulle varit du"
                                   
 
 
"Fanfanfan"  Thåström    (Skebokvarnsv.209)   2005
 
#70  Spaden
 
 
 
 
 
 
 
 
 
  
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0